Idag tog jag cykeln med barnen i cykelkärran bakom (en perfekt transportlösning för familjen numera!) och stack till lekparken i Bologner en sväng. Vi har inte varit där sedan tidig höst och då denna lekplats är främst för lite större barn tyckte jag det kunde vara kul att se om den passar oss bättre nu än den gjorde då.
Och jag säger Suck. Den lekplatsen kan vi inte åka till om jag som förälder vill få en liten paus i tillvaron en stund. Miljön är perfekt, långt från bilar och fin omgivning, lätt för barnen att springa omkring.
Nu jämfört med då behöver de mindre hjälp men samtidigt så är de för små, och förstår inte själva var de bör sätta gränserna. Att klättra upp i tornet där man åker rutschkana var rent av livsfarligt pga stora glapp i själva "trappan" upp, där skulle en 2-åring (liksom en 4-åring) lätt drutta igenom.... Tur de inte klarar ta sig upp på första etappen på egen hand. Än.
Sen klättrar de upp på varsin sida på en annan klätterställning, se bilden nedan. Jag som mamma kana omöjligen backa upp båda samtidigt. Usch. Läskigt.
Sen har de ingen babygunga. Men nu behärskar de att sitta i en barngunga, om de får minimalt med fart. Men de behöver fortfarande hjälp. Att komma upp, och hålla gungan i lätt gung hela tiden. :-)
Samtidigt så tror jag de hade riktigt roligt. Själv behövde jag vila när jag kom hem... :-)
Inte så liten längre....
Fröken Gladjänta!
Nej, det här gillade jag inte, jag tycker jag är härdad men här gick gränsen. Dottern själv skulle klättrat högre om det gick, hennes gränser har tänjts mycket sen i höstas då hon inte ens åkte rutschkana av lägsta sort.
Gissa vem som gillade att gunga..??!!
Foton som visas på denna sida får ej användas utan fotografens tillstånd.
